Du är en av Lidingö Baskets verkliga trotjänare. Hur länge har du egentligen coachat i klubben och vet du hur många lag du har haft i Lidingö sedan du började?
Jag har varit tränare i Lidingö Basket i ungefär 30 säsonger. Under den tiden har jag coachat runt 20 olika lag, coachat 45 seriespel och varit huvudtränare för sju basketskolor. Det har varit allt från minilag till HU19 och DU19. Jag har följt många spelare från deras allra första steg på planen till att bli trygga och skickliga på seniornivå. För mig är Lidingö Basket som en utökad familj – en plats där alla känner alla, där vi gläds tillsammans och utvecklas tillsammans. Att utveckla framtida ledare och tränare är lika viktigt som att att utveckla spelare.
Hur såg tränarkarriären ut innan du kom till Lidingö Basket?
Jag började min tränarkarriär i Alvik Basket, där jag var coach i 15 säsonger. Jag coachade tio lag i 35 serier, främst ungdomslag från FU11 upp till DU19 och PU10 upp till PU15. Jag var också assisterande coach för damlaget i division 1 under säsongen 1989/90. Totalt har jag över 45 års erfarenhet som baskettränare, och det började redan när jag var 14 år – då frågade en lagkompis om jag ville assistera på hans lag. Det var starten på en resa som fortfarande pågår.
Hur har basketen förändrats från dess att du började coacha i jämförelse med hur det ser ut idag?
Basketen har förändrats enormt. När jag började var spelet mer statiskt, med tydliga positioner och bara set plays. Idag handlar det om tempo, spacing och snabba beslut. Spelarna är mer allround och behöver kunna spela flera roller. Även träningsmetoderna har utvecklats – nu finns Youtube, skills camps och individuella coacher som sprider sina idéer. Det är positivt, men det kan också göra det svårt för spelarna att navigera bland alla olika budskap. När jag växte upp var det basketboom i Sverige – sporten var på sportnyheterna varje dag, och min första tränare var materialförvaltare åt Alvik herrlag i Elitserien (dåvarande Basketligan). Vi fick se matcher tidigt och hade nära kontakt med spelarna. Det skapade en passion som fortfarande driver mig.
Hur har du utvecklats som tränare under den tiden?
När jag började var ledarskapet mer auktoritärt – coachen skulle leverera alla svar. Jag har alltid trott på att det finns flera vägar till framgång, men att man måste göra jobbet tillsammans. Idag är jag mer analyserande, kommunikativ och jobbar med att skapa förståelse och ansvar hos spelarna. Jag har också blivit bättre på att balansera belastning och återhämtning, särskilt med tanke på skador och intensiva scheman.
Du har ju tränat både tjejer och killar, skiljer det sig på något sätt och i så fall hur?
Ja, det finns skillnader, men de är inte så stora som många tror. Tjejer är oftast mer noggranna och lyhörda för instruktioner, medan killar ibland tar fler risker och spelar mer fysiskt. Det viktiga är att förstå gruppens dynamik och individernas behov, oavsett kön. Dock upplever jag att samhället har en större press på fler tjejer att leverera höga betyg i skolan, vilket för många inverkar negativt på deras idrottande, fast forskning visar på att idrottare presterar bättre i skolan över tid.
Du tränar ju Damjuniorerna där den största delen utgörs av 09-tjejerna som du har för tredje säsongen nu. De har haft en fantastisk utveckling sen du och Simon klev in som tränare. Hur har ni lyckats ta så stora kliv?
Initialt var det mycket runt hur vi organiserade oss och förtydligande av roller för samtliga spelare. Vi har jobbat mycket med att utvärdera träningar. matcher och spelare för att kunna planera nästa träning. Vi har fokuserat på tempo, beslutsfattande och att bygga lagkänsla. Alla övningar sker med boll, och vi har successivt ökat svårighetsgraden – ofta med försvar. Vi har också jobbat med att skapa trygghet och självförtroende hos spelarna. Det har lärt dem att träning ger färdighet, och att det i förlängningen leder till framgångar – vilket vi verkligen märkte förra säsongen.
Nu går ni in i USM med 09-tjejerna på hemmaplan i Hersbyhallen. Hur har ni förberett er inför omgången?
Vi har haft en tuff start på säsongen med skador och färre träningar än förra året, men vi har prioriterat kvalitet framför kvantitet. Fokus har legat på snabba attacker, spacing och att hålla ett högt tempo. Vi har också jobbat med rotationer för att hantera den smalare truppen och undvika överbelastning. Det känns härligt att spela på hemmaplan inför familj, vänner och medlemmar – det ger energi.
Förra säsongen tog ni er till den fjärde omgången vilket var bäst av alla Lidingölag, vad tror du om era chanser i år?
Det blir en utmaning med tanke på skador och mindre träningsvolym, men vi har en stark grupp som är vana att kämpa. Endast segraren går vidare från den första omgången, så det blir tufft med den lottning vi fått. Om vi spelar med energi och följer vår plan tror jag att vi har goda chanser att prestera väl.
Till sist, vad är det roligaste med att vara baskettränare?
Det absolut roligaste är att se spelare utvecklas – både som basketspelare och som människor. Att följa deras resa från nybörjare till att bli trygga och självständiga på planen är en fantastisk känsla. Och så är gemenskapen i laget något som alltid ger energi. För mig är basket inte bara en sport – det är en livsstil och en passion som har följt mig sedan jag var tonåring.
Tack och stort lycka till i helgen USM-omgång. Kom gärna förbi Hersbyhallen och heja fram våra U17-tjejer. Nedan har ni helgens matchschema.
FREDAG 14 NOVEMBER
19.30 Lidingö – Central
LÖRDAG 15 NOVEMBER
11.00 AIK – Lidingö
17.30 Luleå – AIK
SÖNDAG 16 NOVEMBER
12.00 Lidingö - Luleå
14.00 AIK – Central
18.30 Central – Luleå
